Ortoreksi – et usikkerhetens ansikte?

Er du for perfekt?! Et selvbilde som ikke står støtt kan ikle seg forskjellige forkledninger, ortoreksi er en av dem. Slipp kontrollen – og få kontroll :-)

Les mer her om «Folkesykdommen for de vellykede», fra Dagbladet 9 februar.

Husk; livet er ikke bare en fest – det er en dans på roser også :)

OH

 

Fel mat för dig?

Vi har också svenska läsare, därför ett inlägg på svenska:

Intollerans. Känslighet för vissa matvaror. Trubbel. Vi ska prata lite om födoämnesintolerans.

Uppblåst eller svullen i magen?

Huvudverk?

Ont i leder? Yr?

Hudkvalitet inte toppen?

Energinivå inte som duracell-kaninen? Detta kan vara symtom på att du är intolerant mot en eller flera matvaror du äter idag.

Under vissa omständigheter som bl.a. stress, långvarigt bruk av mediciner eller alkohol, eller matvaror som irriterar mag- tarmkanalen, kan det uppstå intoleranser. Kroppen har då fått en lägre toleransnivå för vissa matvaror, och varje gång dessa matvaror konsumeras, skapar det en reaktion i kroppen som ger upphov till olika problem. Det tar ofta lång tid att utveckla en intolerans, och reaktionerna i kroppen är subtila och fördröjda, vilket gör det svårt att veta vad man reagerar på. Symptomen som uppstår är olika från individ till individ, någon reagerar med huvudverk, en annan med koncentrationssvårigheter, en tredje med ömhet i musklerna. Ofta vill det vara något symptom från magen. Men inte alltid!

Det finns flera ämnen i maten som människan kan reagera på. Idag tar vi för oss begreppet intolerans, och pratar då om de så kallade proteinerna i maten. I födoämnen finns bland annat en typ av proteiner, så kallade lektiner). Om mag-tarmsystemet inte fungerar optimalt kan dessa lektiner skapa problem, då kroppen reagerar på dessa med bland annat inflammation. Lektinerna som kroppen reagerar på, kan liknas en kriminell. För att ordna upp i situationen skickas det ut poliser (kallat antigen), som hanterar det kaos som nu intagit kroppen («system alert, potential danger!»). Behovet av antalet poliser speglar antal kriminella, alltså hur svår situationen är. Kroppens försvarssystem (polisen, antigenet) är viktigt för att hålla det irriterande födoämnet (de kriminella) under kontroll. Dock skapar mötet mellan poliserna och de kriminella gängen skada i tarmväggen, då de kämpar mot varandra. Det är därför viktigt att minimera intaget av födoämnen du är intolerant mot.

Födoämnesintoleranstest är ett sätt att ta reda på vilka kriminella gäng som skapar ett ökat polisiärt behov.

Det är dock inte bara polisbemanningen som säger något om matsmältningens och kroppens status. Intoleranstest är en viktig faktor, men det finns andra reaktioner på olika påfrestande eller skadliga ämnen från det vi äter, som t.ex. allergier, gifter, och andra reaktioner. När man testar för känsligheter/intoleranser testar man de kriminella genom att läsa av polisstyrkan. Genom att läsa av både polisen, militärpolisen, civila styrkor osv, får man den totala bilden. Systemhälsas matfilosofi, den så kallade ®evolutionsdieten, tar hänsyn till hela systemet, och fokuserar inte enbart på poliser eller juridiska departement. Men just nu skal vi bara fokusera på just detta.Vi kommer tillbaka till fler delar av (r)evolutionsdieten så småningom i andra inlägg).

Läckande tarm

I tarmväggen ligger cellerna tätt ihop, och släpper bara genom vatten, elektrolyter (”signalvätska”) och normalt färdigt nedbruten mat redo för ”take away” i tarmen. Större näringspartiklar som skal tas upp i kroppen, måste brytas ned till mindre beståndsdelar, innan de tas upp genom tarmväggen och därefter hämtas upp ur blodet och förser kroppen med näring.

När tarmväggen är skadad (stress, alkohol, ensidig kost…) kan det uppstå glapp i cellväggen – cellerna ligger nu inte längre tätt ihop. Mellanrummen mellan cellerna tillåter nu osmälta partiklar att vandra ut i blodströmmen, innan de egentligen är färdiga för detta stadium. Kroppen reagerar då med att attackera (poliserna) dessa ämnen (de kriminella) för att oskadliggöra dessa. Den gör detta som ett försvar för att inte kroppen ska skadas av skadliga partiklar – men det blir slitage på infrastrukturen efter oroligheterna – det har uppstått en intolerans mot födoämnet, och mag-tarmsystemet är nu skadat.

Hur vet jag om jag är intolerant mot något?

1. Blodprov (intoleranstest)

2. Dina signaler från din egen sinnesbank (förövrigt kanske nr 2 är viktigast)

Jag har intolerans mot vissa födoämnen – vad skall jag göra?

Immunsystemet reagerar nu på proteinerna kallade IgG, och även om detta är en försvarsmekanism från kroppen belastar det immunsystemet. För att låta kroppen vila från belastningen, och slemhinnorna i mag- och tarmkanalen ska få möjlighet att läka, bör du hålla dig borta från, eller reducera intaget av de matvarorna du fått utslag på i intoleranstestet, eller mat du får nej-signaler på.

Beroende på hur stora besvären är så rekommenderas det 3-6 månader med minimalt/ inget intag av livsmedlet.

Efter det introduceras livsmedlet försiktigt. Börja med en mindre mängd och lägg märke till eventuella negativa reaktioner. Upplever du problem när matvaran introduceras igen kan det tyda på att kroppen inte vill ha det, kanske inte heller på längre sikt).

Rotationsdiet

Ett sätt att låta immunsystemet vila och återhämta sig är att rotera olika matvaror. Om man äter samma mat varje dag får immunsystemet jobba hela tiden, speciellt om det äts mat personen är intolerant mot. Genom att ha flera dagar utan den gällande matgruppen, låter man mag-tarmsystemet och immunförsvaret att vila och reparera. Det är också ett bra sätt att bli medveten om ja och nej-signaler på olika typer av mat. Äter man allt hela tiden kan det vara svårt att differentiera och uppmärksamma signaler. Men om man roterar på matgrupperna kan det bli lättare.

Det viktigaste att rotera på är proteinerna, då immunsystemet triggas mest av dessa. Man kan till exempel köra följande rotation;

Dag 1: Fisk

Dag 2: Kött

Dag 3: Fågel

Dag 4: Gris

Kolhydraterna (bl.a. grönsakerna) eller fetterna  innehåller inte lika mycket lektiner – därför är det inte lika viktigt att rotera dessa) En rotationsdiet gör att kroppen får något dygn helt utan påverkan från matgruppen (kom ihåg, det tar lång tid från du stoppar maten i munnen till sista biokemiska reaktion från den försvinner – flera dygn). En annan fördel med rotationsdiet är att man får fokus på en proteinkälla per dag; det är lätt att göra dubbla portioner eller fler när man tillagar mat, på så sätt minskar tiden i köket.

Skal jag äta några kosttillskott?

Kosttillskott som kan tas för att läka slemhinnan är L-glutamin, som fås köpt på apoteket. Detta är i pulverform, och du kan blanda en tesked i vatten och dricka innan du äter mat, upp till flera gånger om dagen. Du kan göra detta under perioden du håller dig borta från de ämnen du reagerar på (några månader eller mer). Kom ihåg; tarmväggen har slitits under flera år med stress, alkohol, läkemedel osv, och det tar lite tid att läka den).

Du får köpt intoleranstest här, eller genom att kontakta Henrik Andersson via email:  henke@naprapatlandslaget.no

Ha en fin dag, med mycket tolerans och max hälsa

27 november 2012

Ole Haslestad

 

Giftige korn?

Aftenposten skrev igår, 19 november, om problemer med økende nivåer av muggsopp i blandt annet korn, mais og ris. Når mennesker og dyr konsumerer mye korn++ som har giftig mugg i seg, så kalte mykotoksiner, kan dette gi plager som oppblåst og/eller smerter fra mage, mindre energi, diarè, nedsatt immunforsvar osv osv osv. Hvor bra er egentlig korn for mennesker (og dyr) å konsumere?

Artikkelen fra Aftenpostens papirutgave er ikke utgitt på nettsiden, men her kan du lese om Nationens beskrivelse av bøndenes rekorddårlige kornavling og kvalitet.

«Et sentralt spørsmål man kan stille seg er; lar man media gi mer føringer for matvalget enn signalene man får fra sitt eget nervesystem?»

Denne bloggen fra «Supernature» drøfter de økologiske alternativene som mindre soppbefengt og andre fordeler ved økologisk dyrket korn, med fravær av sprøytemidler osv.

Det er interessant nok mange av de samme symptomene som muggsoppen gir, som kan skapes av kornets proteinstruktur. Med andre ord, også kors som ikke er infisert med mugg kan gi problemer med immunforsvar, mage, hodepine osv. Vår kliniske erfaring er at gluten skaper de største problemene, men at også andre proteiner i korn (også glutenfritt) kan skape uhelse for mennesker (og dyr, men her har vi inggen klinisk erfaring :)

Det er verdt å merke seg at kornet med mykotoksiner ikke avgir noe lukt eller smak som gir varsel om sin giftige effekt. Dette kan lede til at mange spiser mengder av det, og blir syke. På kort og/eller lang sikt.

Et bra tegn på at mage/tarmsystemet er irritert er hevelse. Mange opplever til tider dette, også de med «flat mage». En hoven mage indikerer at det du spiser skaper problem for tarmsystemet. For mye korn i kosten er vanlig årsak.

Men ikke la avisen være din viktigste støttespiller i veien mot god helse. Visdom om kroppen kommer ofte, som skjønnhet – innenfra :)

Oslo, 20 november

Ole Haslestad

Sjokolade – god samvittighet?

Sjokolade er for mange nytelse av dimensjoner. For en del kvinner er det noen ganger i måneden en nødvendighet. For andre er det hverdagskost. Men for mange er samvittigheten etterpå ikke like søt som smaken når den spises. Er det på tide å gjøre et oppgjør med samvitigheten og konkludere med at sjokolade faktisk er sunt?

«Sukker er usunt». En vanlig tanke. Og det stemmer jo at for mye sukker skaper problemer. Men dersom vi holder oss til mengder som ikke belaster vårt blodsukkerregulerende system, er det mye som tyder på at sjokolade er sunt for oss. Det er kanabønnene i sjokoladen som er ingrediensen som har de største positive effektene. Dermed burde man, dersom sunnhet står i sentrum, sikte på den mørke sjokoladen, som har en støre andel kakaobønner i seg. I kvalitretssjokolade er det kakaofettet som utgjør fettdelen, men i litt billigere sjokolade kan det være erstattet med andre ting. Som ved intak av all mat: kvalitet på råvarene er en viktig faktor.

Mengden er også en faktor. Det er neppe så bra å spise platevis av sjokolade hver dag. Mange av forskningsrapportene tyder på at ca 7 gram per dag er best. Men mer er lov, spør du meg!

Her er noen av de stoffene somvi finner i sjokolade som gir oss helseeffekter:

Koffein: Oppkvikkende. Norge er det landet i verden drikker mest kaffe per inbygger.

Magnesium: Mineraler er viktige. Magnesium er det mineralet som de fleste har mangler på (for lite av), over 80% av befolkningen. Magnesiumbrist ved menstuasjon er nok grunnen til kvinners trang til sjokolade før, under og etter menstruasjonen. Andre kilder til magnesium er bl.a. grønnsaker, havssalt og nøtter.

Antioksidanter: Melkesjokolade har dobbelt så mye antioksidanter som den kjente kilden til dette, blåbær. Mørk sjokolade har 6 ganger mer. Antioksidanter måles i ORAK. Antioksidanter hjelper mot såkalte frie radikaler, som skaper stress på cellenivå, det som gjør at «jern ruster når det utsettes for regn».

Sukker: Viktigste energikilden.

Kakaobønnene kan være positivt for å forebygge følgende: PMS, hjertesykdom, høyt blodtrykk, hjerneslag og stress.Det kan også bedre konsentrasjon og humør. Trenger du fler argumenter?

Liker du best sjokolade i ruteform, i fondanten, kaken, i koppen eller som milkshake?

Chocol(ALL)te IN!

OH, 5 Movember, 2012

Hjelp – hva skal jeg spise?!

Denne uken skal vi holde kurs i ernæring for en organisasjon. Å holde forelesninger og kurser om mat kan være utfordrende pedagogisk, da mat er mye koblet til følelser, identitet, oppvekst og vaner. Vår oppgave er ofte å bidra til forståelse og inspirasjon, snarere enn å bedrive kjemileksjoner. Det som trengs idag er ikke en ny idé, en ny diett, eller fler tanker om «hva som er bra eller dårlig». Vi trenger å forstå mat, og å kunne tolke signalene kroppen gir etter et måltid. Det er dessverre alt for mange som har blitt påvirket av forskjellige markedskrefter og akademias intellektualisering av ernæring, fremfor å gjøre det som er naturlig nedarvet i våre gener – å prioritere og å finne ordentlig mat.

Fra klasserommet:  

Læreren: «Per, det sitter 10 fugler på et hustak, Ola skyter ned to av dem – hvor mange sitter det igjen?»

Per: «Ingen»

Læreren: «Men Per, dette er jo enkelt, 10 minus 2 blir 8!»

Per: «Men frøken, tror du ikke de 8 andre fuglene blir redde og flyr i det skuddene går av?»

 

På mange måter fungerer opplæringen om mat i dag på molekynivå, blant annet med telling av kalorier i form av pluss og minus-regnestykker. Har vår kompetanse om mat steget i takt med hvor mye forskning vi har gjort på området? Kanskje ikke. Vi vet eventuelt så mye idag (har mange valgte sannheter) at vi har sluttet å bruke vårt sanseapparat i tolkningen av hva som er bra for oss og ikke. De som er «flinkest i klassen» spiser salat, light-brus og  topper det hele med en «nutrition-bar». Det er jo ikke alltid den beste strategien for et godt kosthold. De siste tiårene har tilnærmingen til å lære om kosthold vært drevet av konsepter og markedskrefter, mer enn i tråd med hvordan vi fungerer som biologiske varelser. Vi lærer oss ikke best å sykle gjennom å utdanne oss til ingeniører. Heller ikke ved at noen står og forteller oss hvordan vi skal gjøre det. Vi må hoppe opp på sykkelen å trene. På samme måte må vi slutte å tro at veien til matpeiling går gjennom univeristetene (bare). Vi må slutte å tro på det «ekspertene» forteller oss (istedenfor å oppleve med egen kropp og lære å tolke signalene vi får fra maten vi spiser). Vi må begynne å sykle (altså, oppleve mer enn å teoritisere).

Dersom vi oppnår målet med ukens kurs, skal deltagerene sitte igjen med inspirasjon og forståelse til å gjøre fornuftige, egne valg, som fremmer deres helse. Om de har fått fler tanker og modeller i hodet som de skal ta stilling til, uten att de klarer å gjøre bedre valg for hva de spiser, så har vi feilet.

Her prater forskeren Haribert Watzke om «hjernen i magen»

Se film fra Ted Talks der Jamie Oliver prater om mat og fremtiden

Dersom vi blir det vi spiser, vil maten vi velger bestemme kroppsform, vår sinnstilstand, vår evne til å konsentrere oss, kvaliteten på vårt immunforsvar osv?

 

Ønsker en flott uke med gastronomiske opplevelser :-)

Ole Haslestad, 15 okt 2012

 

 

Stoffskiftet – er du en Fiat eller en Formel-1?

Uten solen, intet liv på jorden, således intet nytt under solen. Men hvordan er det med helseeffekter av lyset, og hva skjer med humøret og energien under den norske vinteren?

De siste dagene har store deler av landet badet i sol og en drakt av kjølig, blå himmel. Men det er jo utendørs. De fleste av oss befinner seg innendørs hele arbeidsdagen, og får ikke oppleve mye av høstsola. Faktum er vel at mange ser mindre og mindre av sola fremover. Vinteren snører snart på seg støvlene, og kommer til å holde oss med selskap et lite halvår.

Tre av mine pasienter idag kommenterte «…jeg skulle ha bodd på et varmere strøk om vinteren…». Alle tre var kvinner, vilket er symtomatisk for kommentaren om varme på vinteren. Varme og sollys er viktige komponenter for vår fysiologi, og vintertiden kan by på depresjoner og minsket energi. Er kvinner bare mer solglade enn menn, eller er det hormonelle forskjeller som påvirker dem til å drømme om syden året rundt? La oss se på hvilke effekter lyset har på oss, og hvorfor noen opplever mørkere tider også mentalt og kroppslig:

Skjoldbruskkjertelen sitter på fremsiden av halsen rett på undersiden av adamseplet. Kjertelen er kroppens hovedregulator av stoffskiftet, og produserer hormonene T3 og T4 -don`t mind the names! Stoffskiftet reguleres av dette viktige organ, man kan tenke det som kroppens fyrkjele, som bestemmer hastigheten på forbrenningen. Skjoldbruskkjertelen skal regulere cellenes energiforsyning, og sørge for at at det blir balanse i fyrkjelen. Når skjoldbruskkjertelen «får ADHD» speeder den opp kroppens forbrenning, og det kalles hyperthyroidisme (økt aktivitet i thyroidea/skjoldbruskkjertelen). Dette kan gi plager som økt svetteprodukjson, irritabilitet og nrevøsitet, vekttap og hjertebank.

Dersom problemet er for lav aktivitet blir symtombildet det stikk motsatte, blandt annet økning av vekt, tretthet og slapphet, depresjon og lav kroppstemperatur. De som plages av lavt stoffskifte opplever ofte muskelsmerter, og får tørrt og pistrete hår, og tørr hud (eller er det bare mangel på dyre og fine ansiktskremer i små krukker?!) Et annet tegn på det som kalles hypothyreose (lavt stoffskifte, «dårlig trøkk i fyrkjelen»), er at øyenbrynene tynnes ut i ytterkantene.

Medisinsk litteratur beregner at ca 2 % av befolkningen har høyt stoffskifte, og 2 ca 2 % har lavt stoffskifte. Kvinner er overrepresentert, og det oppstår gjerne i voksen alder. Det er legen som diagnostiserer disse sykdomene, basert på blandt annet blodprøver som viser hormonelle forstyrrelser. Men om vi dropper ordet sykdom og diagnoser, og lar legen ta seg av det – kan vi oppleve selv, uavhengig om vi skulle ha nivåer av disse hormonene som hade gitt oss en diagnose, at kroppens fyrkjele kjører for hardt eller ikke godt nok? Idag tar vi utgangspunkt i lavt stoffskifte, og faktumet at vinteren er på vei:

«Er det høysessong for influensa og forskjølelse ved overgang til vinteren p.g.a. at det er så mye bakterier og virus ute og flyr? Eller er det nedsatt immunforsvar grunnet mangel på effektivt lys?»

Lys og energifabrikken:

Lyset hjelper cellenes kraftstasjon. mitokondriene, til å produsere energi. Når vi får mindre lyseksponering minsker energiprodusjonen i kraftstasjonene – tenk deg at veden i peisen blir av dårlige kvalitet – ovnen må da kjøres hardere. Dette leder til minsket energiproduksjon. Skjoldbruskkjertelen prøver å holde energiproduksjonen oppe, men vedkvaliteten (minsket lys for mitokondriene) gjør at den blir «sliten», den nedreguleres. Kroppen kompenserer ved å utløse stresshormoner som øker kroppens tilgang på sukker, men kan resultere i at motoren blir nedgradert til en Fiat. For et system med full energikapasitet strever vi etter en formel 1- motor. Denne typen motor krever mye fuel – hvilket vil si at du må (og skal, dersom du vil ha en høy forbrenning) spise ofte (alt er relativt).

Plages du med muskel- og leddsmerter, eller andre plager, som blir verre på vinteren? Da kan minsket lyseksponering og/eller lavt stoffskifte være en faktor. Kroppen kan da ikke holde det hormonelle miljøet i sjakk.

Hva er min temperatur?

Du kan sjekke hvordan stoffskiftet fungerer (en indikasjon) ved å gjøre følgende: Ta temperaturen hver morgen før du står opp, gjerne et par dager. Er temperaturen mindre enn 36,5 grader, kan det tyde på at stoffskiftet ikke opererer optimalt. Mange tenker at normaltemperaturen er 37 grader, og eneste fraviket fra det er ved feber, da temperaturen stiger. Men hva om kroppen produserer for lite varme? Test ut rådene nederst i innlegget og prøv igjen.

Hva kan jeg gjøre for å få igang forbrenningen (slik at jeg får mer energi, mister noen kilo og får bedre hudkvalitet +++)?

    • Sørg for at du holder blodsukkeret i sjakk – spis ofte nok. Det viktige er at kroppens celler skal ha tilgang til brennstoff (karbohydrater), slik at fyrkjelen har noe å jobbe med. Dersom det ikke er nok tilgang på fuel regulerer kroppen ned sin forbrenning (ja akkurat, via skjoldbruskkjertelen) for å forberede deg på sultperioden.
    • Ikke overdriv inntaket av råkost. Rawfoodbevegelsen har blitt populær de seneste årene. Et problem med råe grønnsaker er at vi ikke kan bryte dem ned. Resultatet kan bli en nedregulering av den kjertelen som sitter bak  skjoldet av brusk ved halsen. Kok grønnsakene lenge, så er det mindre belastende for mage og tarmkanalen, og lettere for kroppen å regulere forbrenningen.
    • Spis noen teksjeer kokosfett hver dag. Denne planteoljen kan kjøpes på helsekosten. Bruk gjerne typen som ikke er «extra virgin», mange reagerer på aromastoffene i disse. Kokosfett inneholder mettede fetter (laurinsyre, mellomlange kjeder som er gode for kroppen, og som stimulerer thyroidea positivt).
    • Ikke slit deg ut med for mye kondisjonstrening. Langvarige økter krever en kropp i toppform. Å springe eller sykle langt stresser kroppen på hele turen så lenge du tar deg ut. Det er med andre ord stress over lang tid. Stress regulerer ned skjoldbruskkjertelen for å minske forbrennigen (dersom du er i livsfare, hvorfor skulle kroppen ha høy forbrenning over tid så du bruker opp kroppens (fett-) reserver?). Trening er bare bra dersom du har overskudd!
    • Vær ute i lyset. Vanskeligere fremover vinteren, men dersom du kan få det til; vær ute i helger, i ferier, og ellers når du kan få til en liten tur ut. Kanskje prioritere en sydentur dersom du plages med vinteren?

 

Ha en flott høstdag :-)

P.S. Dette innlegget er ikke ment for at du skal diagnostisere deg selv med noe som helst. Dersom du er usikker på noe ved din helse, oppsøk kyndig hjelp. Jeg er ikke lege, jeg gir bare helsetips. Og de fungerer!

Bilde: Utsikt mot Citadelløya, Stavern

10/10 2012, Ole Haslestad

Lavkarbo?

Er løsningen lavkarbo, eller er det skadelig?

Les mer i denne artikkelen i Dagbladet

 

 

Hel se, Ole Haslestad

——————————————

Blogging is the new black.
Health is the new bright!

Hurra! ☺ Systemhelse starter blogg, systemhelse.no, for å inspirere og informere. Vi vil hjelpe til med å lage et oversiktlig kart i en helseverden som skaper frustrasjon og apati – og i verste fall dårlige helsevalg!

I det moderne samfunn….Mennesket er i konstant utvikling, og må tilpasse seg miljøet for å ”overleve”. Informasjonssamfunnet har skapt nye rammer som vi høster fine frukter fra. Men det har også gått på bekostning av mange kropper. I dag finnes diagnoser som ”iPhone-tommel” og datanakke. Fra Google og andre kilder ekstraherer vi informasjon for å utvikle oss, og som resultat ikler vi oss ”Masai-sko” og Botox.

Hvor er vi på vei?!

Gjennom vår blogg vil vi skape forståelse og motivasjon slik at flere kan finne sin vei. Vi skal ikke peke med fingeren. Vi skal ikke fordømme. Derimot skal vi, med bakgrunn av det vi kan om mennesket, skrive og video-blogge om temaer som omhandler deler av helse og velværeaspektet.

Etter mange års erfaring som terapeuter og coacher for mennesker med smerter, trøtthet, depresjoner og andre plager, har vi samlet oss kunnskaper om hva som skaper helse. Disse vil vi dele med deg. Vår bakgrunn er fra den manuelle medisinen. Vi jobber med mennesket som en helhet, der summen av helheten er større en delene. Det er bare helheten som fungerer. I dag bedriver vi lobotomi på mange plan når det gjelder helse.

Hva kan jeg lese om her? Bloggen skal ha 4 kategorier; trening, motivasjon, mat og annet (ting som påvirker oss men som nødvendigvis ikke passer i de 3 første kategoriene).

Nysgjerrighet og forståelse er for oss begynnelsen på helse. Våre sannheter forandrer seg over tid, og derfor skal man ikke skrive alt i sten. Dogmer man holder på kan fort bli tunge stener å bære. Systemhelse er en side som ikke påberoper seg ”sannheten”. Vi skal belyse mennesket fra et kjemisk, mekanisk og psykologisk perspektiv. ”Uhelse kan få spillerom når vi ikke lever i samsvar med naturen”. Når vi lever i tråd med vår evolusjon og de kreftene som vi utsettes for, istedenfor å jobbe mot dem – skaper vi rom for helse.

Vi håper du får glede av å lese om de kreftene vi skal belyse i våre innlegg, både med tekst, bilde og video.

”Du har bare en kropp – ta vare på den!” – Lars-Magnus Wester

Lev vel, Ole Haslestad